En personcentrerad vård har bara vinnare.

Den starkt specialiserade, moderna vården måste både ur ett patientsäkerhetsperspektiv och ett allmänt humanistiskt perspektiv vara försiktig med det industriella produktionstänket, om man vill närma sig en vård som är human. En human vård som är personcentrerad utgår från att man lyssnar på patientens upplevelser, resurser och behov. Det grundläggande är att man tar sig tid att lyssna på patienten och på patientens berättelse. Ett förtroende mellan vården och patienten måste byggas upp genom att man upprättar ett partnerskap. I detta partnerskap möts två experter. Patienten som är expert på sig själv, hur man känner sig, vilket liv man lever, vad man hoppas på av vården osv. Sjukvårdspersonalen är experter på vården. Naturligtvis är patienten starkt beroende av sjukvårdens specialistkunskap om sjukdom och vård. När dessa båda experter möts befinner sig patienten i ett hierarkiskt underläge, eftersom man är ledsen, orolig och rädd för att vara för påstridig. Dessutom naturligtvis orolig för sin sjukdom och prognosen för denna. Vid ett samtal ska alltid båda parter vara lite klokare efteråt. Den som ansvarar för att det blir så är alltid den som är i överläge t.ex. i tjänst. All kommunikationsteori säger, att den som är i underläge alltid är medveten om detta medan den i överläget i regel inte ens är medveten om detta överläge. Detta måste läkarkåren vara medveten om och agera därefter. När detta samtal och ”partnerskap” etableras kan patient och läkare gemensamt göra upp en hälsoplan, som dokumenteras i journalen. Detta innebär t.ex. att patienten ska slippa upprepa sin berättelse gång på gång. Hälsoplanen är ett levande dokument som revideras efter hand. Det förutsätts att patienten har en s.k. patientansvarig läkare (PAL), som är den som ansvarar för kontinuiteten. Denna läkare informerar sedan patienten regelbundet om hur vården framskrider. Hur utredningsresultat ser ut. Hur nuläget är. Vad man tänker göra framöver. Hur prognosen ser ut. Osv. Partnerskapet innebär att en relation har etablerats mellan dessa två parter. Då blir det dessutom mindre riskfyllt med personalskiften, som av naturliga skäl uppstår. De ständiga läkarskiftena är idag en mycket tydlig patientrisk. Vid en personcentrerad vård återkommer regelbundet min PAL, som håller mig informerad och trygg.

På Centrum för personcentrerad vård (GPCC), en forskningsenhet på Sahlgrenska akademien i Göteborg, arbetar man med och forskar om personcentrerad vård. De kan visa att om man arbetar personcentrerat blir patienten tryggare, smärtlindringen blir bättre, trycksåren färre, antal vårddagar blir färre och vårdkostnaderna sjunker. Vård är inte bara medicin och farmakologi utan även psykologi. Vård är inte bara ett naturvetenskaplig medicinskt projekt, utan även ett humanistiskt, moraliskt projekt!

På många ställen, bl.a. inom Region Skåne, Har man under detta år påbörjat projekt, för att introducera den personcentrerade vården. Jag bidrar alltid med mina synpunkter och mitt perspektiv. Det uppskattas alltid.

Nu gäller det att gå från ord till handling!